Serengeti

Efter Ngorongoro körde vi genom Serengeti mot Mwanza vid Victoriasjön för att på den vägen ta oss tillbaka till Burundi. Serengeti är enorma vidder genomkorsade av dammiga, skakiga vägar, och med lite längre mellan djuren än i Nogrongoro.

Väldigt dammigt, det där Serengetit.

Nära döden-upplevelse! Att göra något så alldagligt som att kliva ur bilen här hade inneburit dödsfara!

Leopard, sömnig version.

Giraff? Eller Loch Ness-odjuret på torra land?

Mitt personliga favoritdjur: babianen. Hur lyckas den hålla pälsen så fluffig i allt det där dammet och bland alla vilda, ohyfsade köttätande djur den omger sig med?

En sån där...ödla, ni vet.

Vi var två dagar i Serengeti, och övernattade i ett "rest house" som hade kök, terrass och vilda gaseller i trädgården samt alla bekvämligheter för bara 30 dollar per skalle. Inte dåligt, med tanke på att alla övriga alternativ kostade runt tio gånger så mycket och säkert inte var hälften så bra.

Så här bra kan man bo mitt i Serengeti.

Den här lilla luringen sägs vara besläktad med elefanten. Jag tycker det syns lite på ryggens kurvning...och lite på ögonen.

Det djur som lämnade det mest bestående intrycket av alla hos mig, men som vi aldrig såg, var dock Nairobiflugan (även kallad Kenyaflugan). Den här varelsen hade fräckheten att bita/sticka mig precis i armvecket, och spruta in en syra som förvandlat halva armen (med en svag överdrift) till vad somliga väljer att kalla ett aktivt kraterlandskap och jag själv helst inte alls tittar åt. Av hänsyn till mer känsliga läsare, som systrar och sådana, lägger jag inte upp någon bild men ni kan ju googla så får ni se. Läkaren jag gick till vände först bort huvudet i vämjelse men skrockade sedan gott åt eländet. När jag kommer hem kommer jag att ha Ärr Från Serengeti att visa upp. Det ni!!!!

Vet inte om Ylva fortfarande läser detta men din kompass, den minimala, kom till nytta när guideboken utlovade elefanter i "nordost". Vi hittade dem.