The link between Burundi and Bromma...

It might be tenuous, but it exists. In this blog, it is represented by Dogs posing with Burundian sunflower:

Gina's Milton with potted sunflower For Milton, a sunflower appears to be just that; a plant.

Not everyone has learned the art of posing as well as Milton:


Simba with sunflowers.Simba's gaze is fixed on the innocent plantlings, waiting for an opportunity to attack and devour.

The next link is more connected with Tanzania than with Burundi. This plant with lovely orange flowers grew on a tree trunk lying across the path that led up the lower slopes of Mount Meru, encouraging me to struggle on:

Does anyone know the name of the plant?

Then, to my surprise, I found the same plant in a flower and vegetable shop around the corner from where I work (is there a message in there somewhere?). It now lives on my balcony, where it struggles against the conditions in a Stockholm that is shivering through its coldest June in 84 years.

No blog entry without a Simba.

even more bonus pictures

Due to popular demand (I know what you must be thinking, but it's my blog and if I want to think there is popular demand, I can?!) this blog will live on. To respect the huge international following (Burundi: one, Germany potentially one?) it's now switching to English (a bit like when someone has suffered a blow to the head and can suddenly speak a foreign language when waking up).
I wanted to show a few more photos from the roads of Burundi.

Chicken transport from Gitega to Bujumbura. Does it say "gin amahoro" (hello gin) on the back of that lorry?

The chicken are alive, if slightly dizzy

Various cyclists, all carrying wood charcoal, the main fuel in the country.

Apparently, an average (Burundian) cyclist can carry up to around 150 kg on a bike.

The sun flowers, which I planted shortly after arriving in the country, and which I for three months nursed and defended against paws and teeth of the yellow menace (yes, I'm referring to Simba), started flowering the day after I left. Depending on where in the garden I planted them they either grew two meters tall and spouted tens of flowers in a rather vulgar display, or, if planted in less fertile soil, stopped growing at around knee height and grew one modest flower.

Apparently there's a name for this type of behaviour in flowering plants. I've brought some sunflower seeds back which I've planted in various pots, where the experiment continues (believe it or not, but I did talk to an official at the Swedish Environment Agency about bringing seeds from Burundi into the country, and apparently it's ok. The official wishes not to appear on photograph, and I must respect their wishes not to be named).

Simba, whose devotion I miss more than those constantly red paws, was sent a toy from Sweden, which was duly murdered.

Gatuvyer från Burundi

För alla er som hållit ut: Här kommer ett antal typiska gatubilder från Burundi - de flesta tagna på vägen mellan Gitega och Bujumbura.

Lastbilen är i full fart på väg uppför berget.

Ser ni vad som döljer sig under klustret av behållare?

En cyklist!

Det krävs en speciell teknik för att lifta med en lastbil om man sitter på en skranglig cykel. Jag har inte riktigt koll på exakt vad som krävs, men det verkar som att det är bra att sitta sidleds på stången med bara ena ften på pedalen.

En del lastbilschaffisar försöker att undvika liftare genom att sätta fast buskar med långa vassa taggar på (av samma typ som giraffer gillar att tugga på):

Imorgon kommer fler bilder, men eftersom vi alla saknar Simba kommer här en bonusbild:

Nilens källa (en av dem)

Återigen en vecka sent kommer nu berättelsen om resan till Nilens källa (eller den sydligaste av dem, det finns ett antal ställen som kallar sig, med mer eller mindre rättighet, Nilens källa - och så finns det ju en blå och en vit Nil också).
Vi börjar med en typisk Burundi-vy från resan dit.

..eller varför inte två.

Så till huvudnumret, Nilens sydligaste källa, eller vad jag först trodde vara källan:

Det visade sig dock att jag hade fel, bilden ovan var bara ännu en anonym pöl. Den riktiga källan ser ut så här:

Då får man anstränga sig för att koppla ihop detta med tidiga högkulturer, faraoer och pyramider. För att hjälpa turisten lite på traven har man byggt en minipyramid bredvid källan.

Den här bilden tog jag bara för att det är så imponerande att kunna bära en tunna på huvudet:

Efter besöket vid källan åkte vi till Tanganyikasjön. Burundi har inte många nationalparker men alldeles vid gränsen till Kongo, vid Tanganyikasjöns norra strand, finns en park med fåglar, flodhästar och krokodiler (men av dem såg vi bara varningsskyltar).

Dreglar den inte lite på bilden?

Dessutom såg vi Gangsterfågeln (alias vävarfågeln) i dess naturliga miljö...

...och det där egendomliga djuret flodhäst.

Senare, på stranden:

Välkamouflerad eller bara en väldigt smutsig groda?

I Tanganyikasjön nära Bujumbura kan man inte bada, eftersom där finns Bilharzia:

Ni som har följt den här bloggen i flera månader nu kanske kan svara på vilken bild av Simba som är mest lik?

Imorgon åker jag hem! Men det innebär inte att bloggen är slut; faktum är att de Bästa Bilderna från Burundi finns kvar - d.v.s. matspecialen och gatuvy-bilderna. Logga alltså in igen för en Grand Finale! Om det nu blir en sådan; som någon sa tidigare ikväll så är Bromma minsann minst lika exotiskt som Burundi, det är bara en fråga om perspektiv.

En sak till...

Den här bloggen har flera hundra tusen "läsare" varje dag. Hon kanske kunde komma en sväng till Burundi...?

http://www.youtube.com/watch?v=LIfzt2AXAh0&feature=relmfu

Nej men nu får ni faktiskt hjälpa till lite

Jag har fortfarande inte fått svar på vad detta är för planta?

Simba är jättebekymrad över att ingen vet vad det är för växt.

Ingen matspecial idag heller

- den avvaktar nämligen att det ska ätas helgrillad get endera kvällen, och det känns som om det kan komma att bli det centrala inslaget. Istället ska ni få ett inslag som kanske inte kan kalla sig fågelspecial, men som ändå har ett svagt fokus åt den riktningen.

Först vill jag gärna komma med ett boktips. "Mangon som Sprängdes" av Mohammed Hanif. Jag sträckläste den, önskar att jag hade den oläst.

Den här fågeln, med ovanligt välutvecklat sinne för dramatiska effekter, satt på Little Mount Meru, ca 3700 m. ö. h.



Här är den igen.

Nere vid övernattningsstugorna satt de här kaxiga individerna.

"Och här är några vi hade ihjäl i morse".

De här fåglarna satt vid Victoriasjön. Där fanns även en fish eagle (fiskgjuse?) som någon annan hotellgäst påstod vara världens vackraste fågel, men den fick jag förstås ingen bild på.



Gangsterfåglar igen. Enligt en expertkommentator är det en vävarfågel.

Det känns banalt att fåglar som har förmåga att väva komplicerade bon ska sitta och picka på ett frukostbord.

Nej, ni kommer inte undan den obligatoriska idolbilden på Simba idag heller.

"Hundar är också fåglar!"

Apropå Simba så tror jag att jag kan övertala Stephan om att upprätthålla bloggen för Simbas fans skull när jag åker hem den 29e april. Men då blir det på tyska.

Jag tycker strutsar ser lite fjantiga ut. Vad har den här fågeln ute i vildmarken att göra med sina skära ben och fluffiga fjädrar?

Bilar, särskilt taxibilar, i Burundi, har en förkärlek för stora klistermärken över hela bakrutan, med egendomliga, och lite oroväckande budskap, i stil med "Jesus decides" eller "Only God Knows". Jag skulle vilja knacka på bilrutan ibland och säga "Men det kanske är bäst att i första hand se till att köra ordentligt?". Här i landet köper man sitt körkort.

Jovisst, men.......

Två bilder till, på väktarna som jobbar här - det finns tre, som avlöser varandra. Eric, som har varit upptagen med att klippa gräsmattan med machete idag, är nog glad över att klockan är fem och han får gå hem, efter att ha hört mig spela samma CD fem gånger idag (22 Pistepirkko om någon är intresserad; hur har jag kunnat missa det här så länge, de är ju hur bra som helst?). Nu gick den igång för sjätte gången bara för det.

Anaclét har bra hand med hunden, som måste tas hand om varje gång man åker ut med bilen.

Det var allt jag hade idag. Imorgon är jag ledig  igen, då ska vi åka och titta på Nilens sydligaste källa, som är belägen i Burundi. Ni kan förvänta er dramatiska bilder.